Det här med och försöka gå och lägga sig i tid eller tidigt. För mig funkar det inte alls. Inte just nu. Oavsett hur många timmar jag sovit är jag iprincip uppe vid 10.00.

Ja, så vad har jag gjort för något spännande idag? Inte alls mycket. For till en vän för en kopp kaffe och prat mellan himmel och jord. Sen åkte jag och hämtade min golden Pompe. Tanken var och åka och träna med honom. Men som vanligt hamnar jag i vårt hus...och kommer inte iväg. Det tar emot...jag VILL men orken och kraften finns inte där. Inte idag. Möjligtvis imorgon.

Jag vill bara få ordning på allt, som det varit förut. Orka mer än vad jag gör nu. Jag har hunnit gråta många gånger idag. Jag är så trött på och leva såhär. Jag vet inte hur jag lyckas men jag gör det typ omöjliga ändå. Inga knep för och lyckas.

Hur det kommer bli imorgon...vet jag inte men vet att jag kommer skämmas...om det bara var så lätt! Bara sluta och att det är urvärlden. Om jag inte har för mycket illamående och annat skit så jag jag försöka äta middag med svärföräldrarna.

Take Carme /M

 

Nu är nattugglan pigg och redo för en update! 

Det har gått över en månad sen jag skrev, orsaken är det har varit FULLT i min kalender. Ja ni vet, jobb, sambo, hus, hundträning, gymet och vänner. Sen utöver det jag har nämnt så är det mycket annat som jag håller på och tar itu med. Dem här tre dygnen har bara varit rent utsagt HELVETE! Min sambo får står ut med mycket skrik, gråt och frustration. Jag har med min sambo gått igenom HELVETES ELDAR förut och klarat oss, även om vägen har varit varm, svår och påfrestande. Nu är ännu ELDSVÅGOR runtomkring som vi tillsammans måste komma igenom. Skillnaden är att det är något helt annat och nytt den här gången. Ingen kunde föreställa sig att det skulle bli såhär, minst sagt JAG! Men vem som helst kan hamna i HELVETETS ELDSVÅGOR. Jag är så ambivalent, ena stunden är jag så peppad och intalar mig själv det här klarar jag galant, blir tufft men den kampen tar jag eller Det gick inte, skiter i allt och alla för jag har ändå misslyckat.

Allting handlar om en själv, tvilja, förnuft och motivion. Har du inget av dem kan man ju faktiskt skita i allt. Alla som sträcker fram sina händer kan man bara slå bort. Visar du bara motstånd och sätter händerna i kors så säger dem som försöker hjälpa dig Okeej, ditt liv du förstör ditt liv. Vi kan inte hjälpa om du inte själv vill.  Det har jag märkt i min situation. Jag blir gång på gång provocerad och när jag väl tar emot lite hjälp och sen ångrar mig...då har tyglarna dragits ännu ett snäpp.

 

Jag skulle egentligen skriva tillslut har jag inget val men jag ändrar på det. Vi alla har alltid två val, enligt mig. Det är ta kampen eller fly precis som dem flesta djur också har i sig. 

För mig är det mesta dels mina känslor som säger åt mig att jag ska fly men samtidigt säger mina tankar att jag ska stanna kvar och ta kampen.  När dem här två möts, blir det en kamp. Vem vinner, Tankarna eller känslorna?Det är så mycket som ska stämma, jag ska ha motivation ,vilja, förnuft, stöd från vänner, bekanta och på dem samtal som erbjuds. Om jag har allt det där så kan jag lätt ta striden mellan tankarna och känslorna.

Att få höra från vissa att det är bara och skärpa till sig, att vill man tex. sluta äta godis så är det bara och göra det. Men om du vet att det finns godis i huset så känner du suget och du hur börjar planera din färd till gömman. Nej, så enkelt är det inte och bara sluta med något.

Jag vet snart själv inte vad jag har skrivit...Jag vet att jag är väldigt trött, huvudvärk och ska försöka några timmar. Jag får se om jag hinner med en morgonpromenad innan jag åker till Växjö för lite shopping :P