Idag har jag haft NOLL vilja och motivation. Måendet idag är långt ner, gråtit massor, pratat med min kontaktperson R men det hjälpte inte så mycket och där IGEN kunde jag inte vara fullt ut ärlig. Jag berättade om gårdagen vad som hände men inte om dagens händelse. Vi pratade om varför jag inte kunde berätta hela sanningen för min sambo..vad är jag rädd för?! Efter samtalet med R har jag grubblat på den frågan och jag är rädd att J ska ställa dem ultimatum som han ställde för lite mer än månad sen. Jag är rädd att han säga det igen och därför ljuger jag. Jag ljuger för att det har skyddat mig ett tag och tyvärr har jag blivit mästare. Jag hade hellre varit mästare på ärlighet. Jag vet att det inte blir bra när sanningen kommer fram. Det blir tusen gånger jobbigare. Jag har tappat kontrollen. 

Jag har inte gjort någonting sen kl. 08, inte ätit heller och har för den delen ingen som helst aptit. Provade och äta bröd med räkost men smakade inget vidare så slängde hela brödförpackningen. Gjort mig lite te och skriver lite här. Funderar på och ta en långdusch, ta min kvälls/nattmedicin och sova. Finns ingen glädje, ork och känner för den delen inte för och vara social varken mot min sambo eller hundarna. Neej jag tycker inte synd om mig själv och vill för den delen INGEN ska ömka mig! Det är det värsta ni kan göra mot någon som mår dåligt. I mitt tidigare inlägg beskrev jag att jag hamnade vilse och i träsket...idag orkar jag bara inte. Jag måste vila mig upp mig så att jag är stark, ta fram viljan och motivation imorgon. Ny dag, nya möjligheter, timme för timme, dag för dag. Vi börjar så och se hur det går. 

Its just a bad day not a bad life!